
Medlemskap:100:- kr/år
pg 14 10 65-3
|
     
Föreningen Verdandi
Föreningen Verdandi, som är partipolitiskt obunden, vill stimulera
idédebatten i sociala, mellanfolkliga och kulturella angelägenheter, och
upprätthålla en för liberalismen och arbetarrörelsen gemensam
tanketradition, vilken kort kan karakteriseras som radikal humanism, och
till vars väsentliga strävanden hör:
- att gentemot känslotänkande och auktoritetstro ge vidgat utrymme
åt den kritiska reflexionen, även i livsåskådningsfrågor
- att hävda opinionsbildningens och den andliga kulturens frihet
gentemot statliga och andra likriktningstendenser
- att slå vakt om rättssäkerheten och medverka till att elementära
humanitetskrav inte åsidosätts av förmenta eller verkliga
samhällsintressen
- att verka för eliminerande av ekonomiska och sociala klassgränser,
samt
- att gentemot framhävandet av nationella intressen förfäkta en
aktiv internationalism.
Verdandi grundades 1882 av en grupp radikala studenter med Karl
Staaff i spetsen. Till föreningens första medlemmar hörde också Hjalmar
Branting, Otto von Zweigerbergk, Hjalmar Öhrwall med flera. Verdandi
ville sammanföra de studenter, "vilka omfatta tanke- och
yttrandefrihetens grundsatser". Vid en rad av föreningen anordnade
debatter riktades uppmärksammade angrepp mot den härskande
konservatismen, mot tabuföreställningarna och förljugenheten i
1880-talets Sverige. I enlighet med sina demokratiska ideal engagerade
sig föreningen under 1930-talet och andra världskriget starkt i kampen
mot nazismen.
I sin upplysningsverksamhet ägnade Verdandi stort intresse åt
folkbildningsarbetet. Det viktigaste inslaget i denna del av föreningens
aktivitet var den skriftserie, Studentföreningen Verdandis småskrifter, som kom ut med över 530 nummer under åren 1888-1954. I denna
serie publicerades företrädesvis populärvetenskapliga framställningar i
skilda ämnen, men även åtskilliga polemiska och kontroversiella
skrifter. Böcker av det senare slaget kunde av olika skäl inte beredas
plats i den serie av något större skrifter, som 1954 ersatte
småskrifterna. Det var främst för att avhjälpa denna brist som
föreningen beslöt att skapa den nya serien Verdandi-debatt, som under
åren 1961–81 utkom med 87 skrifter. År 1999 återkom debattserien med sitt
88:e nummer: Ubåtsfrågan: En kritisk granskning av den svenska
nutidshistoriens viktigaste säkerhetspolitiska dilemma.
|