Föreningen Verdandi

Föreningen Verdandi, som är partipolitiskt obunden, vill stimulera idédebatten i sociala, mellanfolkliga och kulturella angelägenheter, och upprätthålla en för liberalismen och arbetarrörelsen gemensam tanketradition, vilken kort kan karakteriseras som radikal humanism, och till vars väsentliga strävanden hör:

att gentemot känslotänkande och auktoritetstro ge vidgat utrymme åt den kritiska reflexionen, även i livsåskådningsfrågor
att hävda opinionsbildningens och den andliga kulturens frihet gentemot statliga och andra likriktningstendenser
att slå vakt om rättssäkerheten och medverka till att elementära humanitetskrav inte åsidosätts av förmenta eller verkliga samhällsintressen
att verka för eliminerande av ekonomiska och sociala klassgränser, samt
att gentemot framhävandet av nationella intressen förfäkta en aktiv internationalism.

Verdandi grundades 1882 av en grupp radikala studenter med Karl Staaff i spetsen. Till föreningens första medlemmar hörde också Hjalmar Branting, Otto von Zweigerbergk, Hjalmar Öhrwall med flera. Verdandi ville sammanföra de studenter, "vilka omfatta tanke- och yttrandefrihetens grundsatser". Vid en rad av föreningen anordnade debatter riktades uppmärksammade angrepp mot den härskande konservatismen, mot tabuföreställningarna och förljugenheten i 1880-talets Sverige. I enlighet med sina demokratiska ideal engagerade sig föreningen under 1930-talet och andra världskriget starkt i kampen mot nazismen.

I sin upplysningsverksamhet ägnade Verdandi stort intresse åt folkbildningsarbetet. Det viktigaste inslaget i denna del av föreningens aktivitet var den skriftserie, Studentföreningen Verdandis småskrifter, som kom ut med över 530 nummer under åren 1888-1954. I denna serie publicerades företrädesvis populärvetenskapliga framställningar i skilda ämnen, men även åtskilliga polemiska och kontroversiella skrifter. Böcker av det senare slaget kunde av olika skäl inte beredas plats i den serie av något större skrifter, som 1954 ersatte småskrifterna. Det var främst för att avhjälpa denna brist som föreningen beslöt att skapa den nya serien Verdandi-debatt, som under åren 1961–81 utkom med 87 skrifter. År 1999 återkom debattserien med sitt 88:e nummer: Ubåtsfrågan: En kritisk granskning av den svenska nutidshistoriens viktigaste säkerhetspolitiska dilemma.